Källa: http://wol.jw.org/sv/wol/d/r14/lp-z/1102008121, http://www.bliartist.se/ge-och-ta-kritik-en-forutsattning-for-utveckling/
----
”Mamma var som en kriminalpolis – hon sökte alltid efter sådant som jag hade gjort fel. När jag hjälpte till hemma brukade hon inspektera det jag höll på med för att hitta fel innan jag ens var färdig.” – Craig.
”Mina föräldrar förmanade mig hela tiden. De undrade om jag aldrig skulle skärpa mig. Skolan, hemmet, församlingen – de var på mig om allt.” – James.
KÄNNS det som om ingenting du gör duger åt dina föräldrar? Tycker du att det verkar som om allt du gör granskas in i minsta detalj – att du hela tiden iakttas och bedöms men aldrig blir godkänd?
Vilken av de här kommentarerna får du höra oftast?
□ Det är alltid stökigt på ditt rum.
□ Du tittar för mycket på tv.
□ Du är uppe för sent på kvällarna.
□ Du går aldrig upp i tid på morgonen.
Självklart kan tillsägelser och kritik göra dig irriterad. Men tänk på alternativet: Om dina föräldrar aldrig gav dig råd eller fostran, skulle du då inte undra om de verkligen brydde sig om dig? Egentligen är deras fostran ett bevis på att de älskar dig. I Bibeln sägs det att en far tillrättavisar ”en son som han håller av”.
Du kan alltså vara tacksam för att dina föräldrar bryr sig tillräckligt mycket om dig för att visa dig till rätta. Du är trots allt ung och relativt oerfaren. Förr eller senare behöver du tillrättavisning. Om du inte får vägledning kan du lätt övervinnas av ”de begär som hör ungdomen till”.
Naturligtvis är det så att ”ingen tuktan för ögonblicket tycks vara till glädje, utan till bedrövelse”. Det här gäller särskilt när man är ung. Och det är inte så konstigt! Din personlighet håller på att utvecklas. Du befinner dig mitt i uppväxttiden, och du håller fortfarande på att ta reda på vem du är. Därför kan kritik – även när den är väl genomtänkt och framförd på ett vänligt sätt – göra dig upprörd.
Den reaktionen är helt förståelig, för det som andra säger om dig kan lätt påverka din syn på dig själv. Och just dina föräldrars åsikt har särskilt stor betydelse för din självkänsla. Så när de tillrättavisar dig eller tycker att du inte gör saker och ting på rätt sätt kanske du blir väldigt nedslagen.
Bör du dra slutsatsen att ingenting du gör duger eller att du är fullständigt misslyckad bara för att föräldrarna har påpekat några av dina brister? Nej. Alla människor gör fel, och ingen är ens i närheten av fullkomlighet. Och att göra misstag är en del av inlärningsprocessen. Men hur är det då om föräldrarna verkar ha mycket att säga när du gör något fel men nästan inget att säga när du gör något bra? Det kan kännas smärtsamt. Men det betyder knappast att du är helt misslyckad.
Ibland kanske en förälder verkar överdrivet kritisk, inte för att du har gjort något särskilt, utan helt enkelt för att han eller hon är på dåligt humör. Har din mamma haft en jobbig dag? Är hon sjuk? Då kanske hon har lättare för att bli irriterad och börja klaga på dig om ditt rum inte är perfekt städat. Är din pappa upprörd och frustrerad över familjens ekonomi? Då kanske han ”talar tanklöst, som med svärdsstötar”. Självklart kan sådan orättvis kritik göra dig upprörd. Men i stället för att gå och tänka på hur orättvis en viss kommentar var – vilket bara gör dig mer upprörd – bör du försöka överse med dina föräldrars fel och brister. Kom ihåg: ”Vi felar alla många gånger. Om någon inte felar i ord, är han en fullkomlig man.”
Som ofullkomliga människor kan föräldrar också känna sig otillräckliga. När du misslyckas kan de faktiskt känna det som om det är de som har misslyckats. En mamma kanske kommer med kritik när hennes dotter kommer hem från skolan med dåliga betyg. Men egentligen kanske hon tänker: ”Vilken dålig mamma jag är som inte kan motivera min dotter till att göra bättre ifrån sig.”
Oavsett vad som ligger bakom kritiken så är frågan hur du kan hantera den. För det första, försök att inte brusa upp. ”Den förståndige spar sina ord, den kloke håller huvudet kallt.” Hur kan man hålla huvudet kallt när man får kritik?
Försök med följande:
Lyssna. I stället för att genast börja försvara dig eller bevisa att du är oskyldig kan du försöka hålla känslorna tillbaka och ta till dig av det som dina föräldrar säger. Lärjungen Jakob sade att varje kristen skall vara ”snar till att höra, sen till att tala, sen till vrede”. Om du ilsket avbryter dina föräldrar tror de att du inte lyssnar. Då känner de sig frustrerade, och du kommer säkert att få fler råd, inte färre.
Fokusera. Ibland kanske du tycker att dina föräldrar inte är särskilt vänliga när de ger råd. Men försök att fokusera på vad de säger i stället för på hur de säger det. Fråga dig själv: Vilken del av den här kritiken vet jag stämmer och är riktig? Har mina föräldrar klagat på det här förut? Skulle det vara så svårt att göra som de säger? Glöm inte att dina föräldrars oro beror på att de älskar dig, även om det inte verkar vara så just då. Om de hade hatat dig skulle de inte ha tillrättavisat dig över huvud taget.
Upprepa. Om du på ett respektfullt sätt upprepar det som dina föräldrar har sagt, fast med andra ord, förstår de att du har lyssnat på dem. En förälder kanske säger: ”Det är alltid så stökigt på ditt rum. Du får inte gå hemifrån förrän du har städat upp!” Nu kanske du själv tycker att det inte alls ser så illa ut på rummet. Men att uttrycka den uppfattningen kommer knappast att vara till någon hjälp. Försök att se situationen ur föräldrarnas synvinkel. Det skulle vara bättre om du svarade ungefär så här, utan att vara sarkastisk: ”Du har rätt. Det är stökigt på rummet. Vill du att jag städar nu eller när vi har ätit?” När du på det här sättet bekräftar vad föräldrarna har sagt kommer de förmodligen att lugna ner sig. Naturligtvis måste du sedan göra det som dina föräldrar har bett dig om.
Vänta. Vänta med att komma med förklaringar tills du har gjort det som föräldrarna har bett dig om. ”Den som håller sina läppar i styr handlar med insikt”. När dina föräldrar väl ser att du verkligen har lyssnat på dem har de mycket lättare för att lyssna på dig.
Skulle du kunna tänka dig att stå ut med fysiskt svåra förhållanden för att hitta en guldskatt? Vishet är mycket värdefullare än alla andra skatter. Hur kan du bli vis? ”Lyssna till råd och ta emot tuktan, så att du för framtiden kan bli vis.” Det är sant att det kan vara jobbigt att få råd och tuktan. Men om du letar efter de ord av vishet som finns i den kritik du får och tillämpar dem, kommer du att samla ihop till en skatt som är värdefullare än guld.
Det är bara att inse: kritik är en del av livet. Du måste redan nu stå ut med kritik från föräldrar och lärare och i framtiden säkert från arbetsledare och andra. Så lär dig att hantera kritik hemma, för då kommer du att bli en bättre elev, en uppskattad anställd och en säkrare och tryggare person. Sådana vinster gör det definitivt värt att stå ut med lite kritik!
TIPS
Det här kan hjälpa dig att ta emot tillrättavisning från dina föräldrar:
- Uppskatta det beröm som du eventuellt får tillsammans med kritiken.
- Be om en förklaring om du inte riktigt förstår vad problemet gäller eller vad föräldrarna förväntar sig av dig.
VISSTE DU ... ?
En del föräldrar har svårt att vara kärleksfulla mot sina barn på grund av att de själva inte fick tillräckligt med kärlek och förståelse från sina föräldrar.
HANDLINGSPLAN
Nästa gång mina föräldrar kritiserar mig skall jag
Om jag tycker att mina föräldrar är överdrivet kritiska skall jag
Frågor om det här ämnet som jag vill ställa till mina föräldrar:
VAD ANSER DU?
- Om du har svårt att ta emot kritik, vad kan det då bero på?
- Vad kan få dina föräldrar att komma med kritik mot dig?
- Vad kan du göra för att verkligen ta vara på de råd du får?
”Så länge jag kan minnas har mamma skrikit åt mig, och jag har svarat emot. Men nu försöker jag tillämpa metoden som nämnt ovan. Det fungerar. Mamma har börjat ändra inställning, och genom att jag tillämpar dessa principer kan jag förstå henne bättre. Vårt förhållande har förbättrats.” – Marleen
Om du sållar ut de ord av vishet som finns i den kritik du får kommer du att samla ihop till en skatt som är värdefullare än guld
----
Vill man utvecklas och komma någonstans är det mycket viktigt att både kunna ta och ge kritik. Alla reagerar vi olika på kritik. Du har säkert märkt detta men kanske inte reflekterat över det?
En del personer har lättare att ta emot kritik medan andra försvarar sig eller reagerar konstigt tillbaka!
Ibland kanske du själv blir ifrågasatt, påhoppad- alltså kritiserad och ibland får du beröm, alltså blir kritiserad på ett positivt sätt. Reagerar du själv också olika på detta beroende på vem det är som säger till dig? Antagligen! Det är förstås helt beroende på hur de säger, vad de säger och på vilket sätt.
Kritik är ett jättestort ämne som kan vara lite klurigt att förstå sig på. I grund och botten handlar det om självkänsla. Har vi en stark självbild, kan vi oftast ta alla typer av kritik. Har vi en låg självkänsla blir det oftast jättejobbigt både med positiv och negativ kritik. Vill man utvecklas och komma någonstans är det mycket viktigt att både kunna ta och ge kritik. Framförallt i artistbranschen bör man vara proffs på detta. Varför? Jo, i denna bransch kommer du att bli kritiserad, oavsett! Därför bör du lära dig att hantera kritiken på rätt sätt och se den som en positiv chans till utveckling.
Det finns för och nackdelar med kritik så klart! Tyvärr är många väldigt dåliga på att ge kritik och då kan kritiken verkligen svida och göra ont. Men kom ihåg att det alltid är dina prestationer som kritiseras, aldrig du som person. Försök att inte ta åt dig av kritik som är obefogad, utan se kritiken för vad den är. Finns det något i den jag kan använda mig av för att bli ännu bättre, för att utvecklas ännu mer, för att få superkraft?
Här är några fördelar med att kunna ta och ge kritik:
Snabbare utveckling - om du kan ta emot den kritik du får kan du snabbt överlägga vad du kan använda i kritiken för att förbättra/ förändra/ utveckla din prestation. Du kanske också får en spark i baken att ta tag i just detta. Vi vill ju utvecklas hela tiden, eller hur? Det är inte alltid lätt att se själv vart vi ska börja.
Omtyckt - när man kan ta emot men också ge kritik bli man automatiskt mer omtyckt. Du är ärlig, säger vad du tycker på ett bra sätt. Det är lätt att säga åt dig vad du behöver förändra, vilket innebär att folk ”törs” ge dig feedback. Om du tex börjar gråta för att du tycker att kritiken sårar dig vågar kanske ingen kritisera dig tillslut av rädsla för att göra dig ledsen. Blir du arg? Samma sak, räkna inte med att få någon kritik nästa gång!
Du behöver inte försvara dig - Visst kan det vara jobbigt ibland när en del bara ska komma med ursäkter så fort du säger till dem om något?! – ja just det men det var för att jag sov så dåligt, – nej det hade jag missat, ingen har sagt till mig, – men det är ju för att Karin gjorde det!, osv, osv… Om man är bra på att ta kritik behöver man faktiskt inte förvara sig på detta sätt. Är det något man inte håller med om kan man kanske förklara varför, men detta försvarande är ganska jobbigt, visst?
Här kommer mina bästa tips på hur man på ett konkret sätt kan öva på att ge och ta emot.
Som ni säkert vet är många mycket dåliga på att ge kritik! Regel nummer 1 är därför att försöka hitta det du kanske kan använda dig av i kritiken och inte fokusera på sättet kritiken levereras på.
Lyssna alltid på kritiken, kom inte med invändningar, försvara dig inte och gå INTE till motattack. Håller du inte med kan du givetvis invända, se nedan!
Man måste förstås inte alltid hålla med om kritiken, den kan förstås vara obefogad. Men när du lyssnat och ändå vill invända så kom ihåg att lämna dina synpunkter på ett ”bra sätt” och utgå alltid från dig själv! tex- jag känner.. eller- som jag ser det…
Tänk alltid på att du kan lära dig massor av kritiken, även om den är överdriven. Se den som en chans till utveckling! Ju mer kritik desto mer fördel! Då vet du vad du kan tänka på att förbättra. Fördel mot tex konkurrenterna- eller hur?
Om man bara får positiv kritik kan man inte utvecklas- keep that in mind:)
Om du ändå känner dig anklagad eller illa till mods kanske det är något du inte förstår i kritiken, be den andre förklara!
Igen- ta ALDRIG kritik personligt, oftast handlar kritiken om din prestation. Inte om dig som person. Handlar den om dig som person är det vad den andre uppfattat i ditt beteende. Detta beteende kan du alltid ändra på- om du vill.
Tänk också på att du ska kunna ta emot positiv kritik! Detta glömmer man ofta! Säg tack. Ett exempel på detta är när någon säger – vad fin tröja du har och du svarar- men nej, din e finare! Eller – vad fint hår du har! – nej fy, ditt är mycket finare.
Tråkigt eller hur? Du behöver inte alltid säga något tillbaka- hur ärligt känns det? Ta emot och säg tack, men glöm inte heller att ge andra beröm. Spontant och ofta!
Vad har du för syfte med att ge kritiken? Det ska du alltid vara säker på innan du kritiserar någon. Är det för att hjälpa? Bra, då är det ok!
Vad vill du med kritiken? Är det möjligt för den du kritiserar att fixa detta?
Är du säker på din sak? Är dina åsikter de rätta?
Skilj på person och agerande! Person ska få beröm och agerande kritik!
Kritisera inte någon framför andra, gör det enskilt.
Tänk på hur du formulerar kritiken! Detta kan vara avgörande för hur personen kan ta emot. Ställ gärna kritiken som en fråga. – Du har inte funderat på att byta ut den låten till något med mer drag? Hur tror du det skulle bli om du testade att be om ursäkt osv… Eller så här! säg inte: -Vad slarvig du är som inte tog med den!! säg istället: -jag uppfattar det som nonchalant att du inte tog med…
----
Hur hantera kritik från sina föräldrar?
”Mamma var som en kriminalpolis – hon sökte alltid efter sådant som jag hade gjort fel. När jag hjälpte till hemma brukade hon inspektera det jag höll på med för att hitta fel innan jag ens var färdig.” – Craig.
”Mina föräldrar förmanade mig hela tiden. De undrade om jag aldrig skulle skärpa mig. Skolan, hemmet, församlingen – de var på mig om allt.” – James.
KÄNNS det som om ingenting du gör duger åt dina föräldrar? Tycker du att det verkar som om allt du gör granskas in i minsta detalj – att du hela tiden iakttas och bedöms men aldrig blir godkänd?
Vilken av de här kommentarerna får du höra oftast?
□ Det är alltid stökigt på ditt rum.
□ Du tittar för mycket på tv.
□ Du är uppe för sent på kvällarna.
□ Du går aldrig upp i tid på morgonen.
Självklart kan tillsägelser och kritik göra dig irriterad. Men tänk på alternativet: Om dina föräldrar aldrig gav dig råd eller fostran, skulle du då inte undra om de verkligen brydde sig om dig? Egentligen är deras fostran ett bevis på att de älskar dig. I Bibeln sägs det att en far tillrättavisar ”en son som han håller av”.
Du kan alltså vara tacksam för att dina föräldrar bryr sig tillräckligt mycket om dig för att visa dig till rätta. Du är trots allt ung och relativt oerfaren. Förr eller senare behöver du tillrättavisning. Om du inte får vägledning kan du lätt övervinnas av ”de begär som hör ungdomen till”.
Men det smärtar!
Naturligtvis är det så att ”ingen tuktan för ögonblicket tycks vara till glädje, utan till bedrövelse”. Det här gäller särskilt när man är ung. Och det är inte så konstigt! Din personlighet håller på att utvecklas. Du befinner dig mitt i uppväxttiden, och du håller fortfarande på att ta reda på vem du är. Därför kan kritik – även när den är väl genomtänkt och framförd på ett vänligt sätt – göra dig upprörd.
Den reaktionen är helt förståelig, för det som andra säger om dig kan lätt påverka din syn på dig själv. Och just dina föräldrars åsikt har särskilt stor betydelse för din självkänsla. Så när de tillrättavisar dig eller tycker att du inte gör saker och ting på rätt sätt kanske du blir väldigt nedslagen.
Bör du dra slutsatsen att ingenting du gör duger eller att du är fullständigt misslyckad bara för att föräldrarna har påpekat några av dina brister? Nej. Alla människor gör fel, och ingen är ens i närheten av fullkomlighet. Och att göra misstag är en del av inlärningsprocessen. Men hur är det då om föräldrarna verkar ha mycket att säga när du gör något fel men nästan inget att säga när du gör något bra? Det kan kännas smärtsamt. Men det betyder knappast att du är helt misslyckad.
Vad som ligger bakom kritiken
Ibland kanske en förälder verkar överdrivet kritisk, inte för att du har gjort något särskilt, utan helt enkelt för att han eller hon är på dåligt humör. Har din mamma haft en jobbig dag? Är hon sjuk? Då kanske hon har lättare för att bli irriterad och börja klaga på dig om ditt rum inte är perfekt städat. Är din pappa upprörd och frustrerad över familjens ekonomi? Då kanske han ”talar tanklöst, som med svärdsstötar”. Självklart kan sådan orättvis kritik göra dig upprörd. Men i stället för att gå och tänka på hur orättvis en viss kommentar var – vilket bara gör dig mer upprörd – bör du försöka överse med dina föräldrars fel och brister. Kom ihåg: ”Vi felar alla många gånger. Om någon inte felar i ord, är han en fullkomlig man.”
Som ofullkomliga människor kan föräldrar också känna sig otillräckliga. När du misslyckas kan de faktiskt känna det som om det är de som har misslyckats. En mamma kanske kommer med kritik när hennes dotter kommer hem från skolan med dåliga betyg. Men egentligen kanske hon tänker: ”Vilken dålig mamma jag är som inte kan motivera min dotter till att göra bättre ifrån sig.”
Håll huvudet kallt när du får kritik
Oavsett vad som ligger bakom kritiken så är frågan hur du kan hantera den. För det första, försök att inte brusa upp. ”Den förståndige spar sina ord, den kloke håller huvudet kallt.” Hur kan man hålla huvudet kallt när man får kritik?
Försök med följande:
Lyssna. I stället för att genast börja försvara dig eller bevisa att du är oskyldig kan du försöka hålla känslorna tillbaka och ta till dig av det som dina föräldrar säger. Lärjungen Jakob sade att varje kristen skall vara ”snar till att höra, sen till att tala, sen till vrede”. Om du ilsket avbryter dina föräldrar tror de att du inte lyssnar. Då känner de sig frustrerade, och du kommer säkert att få fler råd, inte färre.
Fokusera. Ibland kanske du tycker att dina föräldrar inte är särskilt vänliga när de ger råd. Men försök att fokusera på vad de säger i stället för på hur de säger det. Fråga dig själv: Vilken del av den här kritiken vet jag stämmer och är riktig? Har mina föräldrar klagat på det här förut? Skulle det vara så svårt att göra som de säger? Glöm inte att dina föräldrars oro beror på att de älskar dig, även om det inte verkar vara så just då. Om de hade hatat dig skulle de inte ha tillrättavisat dig över huvud taget.
Upprepa. Om du på ett respektfullt sätt upprepar det som dina föräldrar har sagt, fast med andra ord, förstår de att du har lyssnat på dem. En förälder kanske säger: ”Det är alltid så stökigt på ditt rum. Du får inte gå hemifrån förrän du har städat upp!” Nu kanske du själv tycker att det inte alls ser så illa ut på rummet. Men att uttrycka den uppfattningen kommer knappast att vara till någon hjälp. Försök att se situationen ur föräldrarnas synvinkel. Det skulle vara bättre om du svarade ungefär så här, utan att vara sarkastisk: ”Du har rätt. Det är stökigt på rummet. Vill du att jag städar nu eller när vi har ätit?” När du på det här sättet bekräftar vad föräldrarna har sagt kommer de förmodligen att lugna ner sig. Naturligtvis måste du sedan göra det som dina föräldrar har bett dig om.
Vänta. Vänta med att komma med förklaringar tills du har gjort det som föräldrarna har bett dig om. ”Den som håller sina läppar i styr handlar med insikt”. När dina föräldrar väl ser att du verkligen har lyssnat på dem har de mycket lättare för att lyssna på dig.
Varför det är värt ansträngningen
Skulle du kunna tänka dig att stå ut med fysiskt svåra förhållanden för att hitta en guldskatt? Vishet är mycket värdefullare än alla andra skatter. Hur kan du bli vis? ”Lyssna till råd och ta emot tuktan, så att du för framtiden kan bli vis.” Det är sant att det kan vara jobbigt att få råd och tuktan. Men om du letar efter de ord av vishet som finns i den kritik du får och tillämpar dem, kommer du att samla ihop till en skatt som är värdefullare än guld.
Det är bara att inse: kritik är en del av livet. Du måste redan nu stå ut med kritik från föräldrar och lärare och i framtiden säkert från arbetsledare och andra. Så lär dig att hantera kritik hemma, för då kommer du att bli en bättre elev, en uppskattad anställd och en säkrare och tryggare person. Sådana vinster gör det definitivt värt att stå ut med lite kritik!
TIPS
Det här kan hjälpa dig att ta emot tillrättavisning från dina föräldrar:
- Uppskatta det beröm som du eventuellt får tillsammans med kritiken.
- Be om en förklaring om du inte riktigt förstår vad problemet gäller eller vad föräldrarna förväntar sig av dig.
VISSTE DU ... ?
En del föräldrar har svårt att vara kärleksfulla mot sina barn på grund av att de själva inte fick tillräckligt med kärlek och förståelse från sina föräldrar.
HANDLINGSPLAN
Nästa gång mina föräldrar kritiserar mig skall jag
Om jag tycker att mina föräldrar är överdrivet kritiska skall jag
Frågor om det här ämnet som jag vill ställa till mina föräldrar:
VAD ANSER DU?
- Om du har svårt att ta emot kritik, vad kan det då bero på?
- Vad kan få dina föräldrar att komma med kritik mot dig?
- Vad kan du göra för att verkligen ta vara på de råd du får?
”Så länge jag kan minnas har mamma skrikit åt mig, och jag har svarat emot. Men nu försöker jag tillämpa metoden som nämnt ovan. Det fungerar. Mamma har börjat ändra inställning, och genom att jag tillämpar dessa principer kan jag förstå henne bättre. Vårt förhållande har förbättrats.” – Marleen
Om du sållar ut de ord av vishet som finns i den kritik du får kommer du att samla ihop till en skatt som är värdefullare än guld
----
Ge och ta kritik - en förutsättning för utveckling [Arbetslivet]
Vill man utvecklas och komma någonstans är det mycket viktigt att både kunna ta och ge kritik. Alla reagerar vi olika på kritik. Du har säkert märkt detta men kanske inte reflekterat över det?
En del personer har lättare att ta emot kritik medan andra försvarar sig eller reagerar konstigt tillbaka!
Ibland kanske du själv blir ifrågasatt, påhoppad- alltså kritiserad och ibland får du beröm, alltså blir kritiserad på ett positivt sätt. Reagerar du själv också olika på detta beroende på vem det är som säger till dig? Antagligen! Det är förstås helt beroende på hur de säger, vad de säger och på vilket sätt.
Kritik är ett jättestort ämne som kan vara lite klurigt att förstå sig på. I grund och botten handlar det om självkänsla. Har vi en stark självbild, kan vi oftast ta alla typer av kritik. Har vi en låg självkänsla blir det oftast jättejobbigt både med positiv och negativ kritik. Vill man utvecklas och komma någonstans är det mycket viktigt att både kunna ta och ge kritik. Framförallt i artistbranschen bör man vara proffs på detta. Varför? Jo, i denna bransch kommer du att bli kritiserad, oavsett! Därför bör du lära dig att hantera kritiken på rätt sätt och se den som en positiv chans till utveckling.
Det finns för och nackdelar med kritik så klart! Tyvärr är många väldigt dåliga på att ge kritik och då kan kritiken verkligen svida och göra ont. Men kom ihåg att det alltid är dina prestationer som kritiseras, aldrig du som person. Försök att inte ta åt dig av kritik som är obefogad, utan se kritiken för vad den är. Finns det något i den jag kan använda mig av för att bli ännu bättre, för att utvecklas ännu mer, för att få superkraft?
Här är några fördelar med att kunna ta och ge kritik:
Snabbare utveckling - om du kan ta emot den kritik du får kan du snabbt överlägga vad du kan använda i kritiken för att förbättra/ förändra/ utveckla din prestation. Du kanske också får en spark i baken att ta tag i just detta. Vi vill ju utvecklas hela tiden, eller hur? Det är inte alltid lätt att se själv vart vi ska börja.
Omtyckt - när man kan ta emot men också ge kritik bli man automatiskt mer omtyckt. Du är ärlig, säger vad du tycker på ett bra sätt. Det är lätt att säga åt dig vad du behöver förändra, vilket innebär att folk ”törs” ge dig feedback. Om du tex börjar gråta för att du tycker att kritiken sårar dig vågar kanske ingen kritisera dig tillslut av rädsla för att göra dig ledsen. Blir du arg? Samma sak, räkna inte med att få någon kritik nästa gång!
Du behöver inte försvara dig - Visst kan det vara jobbigt ibland när en del bara ska komma med ursäkter så fort du säger till dem om något?! – ja just det men det var för att jag sov så dåligt, – nej det hade jag missat, ingen har sagt till mig, – men det är ju för att Karin gjorde det!, osv, osv… Om man är bra på att ta kritik behöver man faktiskt inte förvara sig på detta sätt. Är det något man inte håller med om kan man kanske förklara varför, men detta försvarande är ganska jobbigt, visst?
Här kommer mina bästa tips på hur man på ett konkret sätt kan öva på att ge och ta emot.
TA EMOT
Som ni säkert vet är många mycket dåliga på att ge kritik! Regel nummer 1 är därför att försöka hitta det du kanske kan använda dig av i kritiken och inte fokusera på sättet kritiken levereras på.
Lyssna alltid på kritiken, kom inte med invändningar, försvara dig inte och gå INTE till motattack. Håller du inte med kan du givetvis invända, se nedan!
Man måste förstås inte alltid hålla med om kritiken, den kan förstås vara obefogad. Men när du lyssnat och ändå vill invända så kom ihåg att lämna dina synpunkter på ett ”bra sätt” och utgå alltid från dig själv! tex- jag känner.. eller- som jag ser det…
Tänk alltid på att du kan lära dig massor av kritiken, även om den är överdriven. Se den som en chans till utveckling! Ju mer kritik desto mer fördel! Då vet du vad du kan tänka på att förbättra. Fördel mot tex konkurrenterna- eller hur?
Om man bara får positiv kritik kan man inte utvecklas- keep that in mind:)
Om du ändå känner dig anklagad eller illa till mods kanske det är något du inte förstår i kritiken, be den andre förklara!
Igen- ta ALDRIG kritik personligt, oftast handlar kritiken om din prestation. Inte om dig som person. Handlar den om dig som person är det vad den andre uppfattat i ditt beteende. Detta beteende kan du alltid ändra på- om du vill.
Tänk också på att du ska kunna ta emot positiv kritik! Detta glömmer man ofta! Säg tack. Ett exempel på detta är när någon säger – vad fin tröja du har och du svarar- men nej, din e finare! Eller – vad fint hår du har! – nej fy, ditt är mycket finare.
Tråkigt eller hur? Du behöver inte alltid säga något tillbaka- hur ärligt känns det? Ta emot och säg tack, men glöm inte heller att ge andra beröm. Spontant och ofta!
GE
Vad har du för syfte med att ge kritiken? Det ska du alltid vara säker på innan du kritiserar någon. Är det för att hjälpa? Bra, då är det ok!
Vad vill du med kritiken? Är det möjligt för den du kritiserar att fixa detta?
Är du säker på din sak? Är dina åsikter de rätta?
Skilj på person och agerande! Person ska få beröm och agerande kritik!
Kritisera inte någon framför andra, gör det enskilt.
Tänk på hur du formulerar kritiken! Detta kan vara avgörande för hur personen kan ta emot. Ställ gärna kritiken som en fråga. – Du har inte funderat på att byta ut den låten till något med mer drag? Hur tror du det skulle bli om du testade att be om ursäkt osv… Eller så här! säg inte: -Vad slarvig du är som inte tog med den!! säg istället: -jag uppfattar det som nonchalant att du inte tog med…