Källa: http://www.reddit.com/r/shortscarystories/comments/1mowne/the_boogey_man/ , https://www.flashback.org/t697056p8
----
Efter önskemål om en uppföljning av tråden har jag nu valt att träda fram igen, de senaste månadernas händelser har fått mig att vilja glömma upptäkten av torpet. Jag tänkte att det skulle falla i glömska.
Beskrivningen som Charlie Chicken ger av torpets position stämmer är bra, dock har har inte sanningen, åt minstone inte allt som vi har fått uppleva sedan vi var vid torpet tillsammans. Vi har förlorat kontakten sedan tre månader tillbaka.
I alla fall, jag ska försöka redogöra för min historia, och jag ska försöka tala med Charlie Chicken för att få honom att erkänna vad som hände
Allting har har säkerligen en naturlig förklaring och jag tror att allt bara var slumpmässigt, men det är fortfarande skrämmande och jag vet inte hur jag ska gå vidare och tolka dessa fenomen/händelser.
Det dröjde ett par/tre veckor innan vi vågade oss tillbaka till torpet. Vi försökte begatellisera det hela och inbillade oss själva att det inte fanns nått att skrämmas för, vilket det faktiskt inte fanns heller. Vi hade ju inte stött på någonting "farligt".
Så vi gick genom skogen längs den gamla stigen och började till slut se torpet. Vi gick fram och öppnade den gamla sönderfallna grinden och gick fram till stugan. Jag gick genast fram till fönstret där jag hade sett katten med det missbildade ögat. Jag tittade försiktigt in och såg till min lättnad ingen katt, och inget annat. Det blev som något slags antiklimax och all upprymdhet och nervositet försvann.
Just då hör jag Charlie säga mitt namn för att få till sig min uppmärksamhet, jag vänder mig om och tittar frågande på honom. Han säger ingenting, utan pekar bara förstummat med fingret mot husknuten.
Där bakom står står den svartvita katten med missbildningen och iaktar oss, altså bara 2-3 meter ifrån mig. Jag rycker till och får verkligen kalla kårar genom hela kroppen, och jag liksom stelnar till för några sekunder.
Under samma tid hinner katten försvinna in bakom huset och utan att säga något eller titta på varandra går vi efter. När vi är bakom huset ser vi katten smita in genom dörren till vedboden som står på glänt. Jag smyger sakta fram några meter och rycker till när dörren plötsligt öppnas och en gumma kommer ut. Jag fick en konstig känsla, jag var inte rädd, men jag fick obehagliga vibbar och ville bort. Fick inte ur mig ett ord och visste inte om jag skulle springa eller stå kvar.
Jag var kanske 8 meter infrån vedboden där hon stod.
- Är ni här nu igen? sa hon.
Jag skärpte mig och sa någonting i stil med att vi faktiskt hade varit här tidigare och då sett en inlåst katt med en skada i ögat och att vi bara var lite nyfikna, eller nått. Hon sa då något i stil med "ja, visst är han fin....", och gick tillbaka in i vedboden.
Vi sa att vi inte skulle störa mer och började gå iväg mot den gamla grinden, då kom hon ut och började gå efter oss, och sa: "ska ni inte titta efter där inne"? Det lät lite som en uppmaning och hon verkade syfta på stugan. Det "uppmanande" sättet hon sa det på gjorde mig illa till mods och jag fick bara ur mig ett futtigt "hej då" och vi gick genom grinden. Hon fortsatte följa oss, men stannade vid grinden, som att hon inte fick gå längre än så, därifrån sa hon högt "när kommer ni tillbaka?" och när vi hade kommit utom synhåll så sprang vi ut ur skogen.
Vi gick sedan hem till mig och på vägen dit pratade vi upprymt om hur skrämmande det var och hur skumt hon hade uppträtt.
Det gick några dagar utan att vi sågs eller pratade med varandra. Och en natt drömde jag en jävligt skrämmande dröm.
Jag drömde att jag ensam hade gått till torpet och tittade in genom fönstret. I fönstret satt katten med missbildningen, precis som när jag såg den för första gången i verkligheten, den vred huvudet mot mig precis som då. Men katten hoppade ner och gick mot samma håll som dörren i farstun. Plötsligt öppnades dörren och Charlie kom ut! Han tittade på mig och sa "ska du inte titta efter här inne"? Jag minns detta som väldigt obehagligt och jag minns inte vad som hände sen, men jag vaknade inte upp direkt i samband med detta.
Detta kan ju ses helt normalt, det kan väll tolkas som en vanlig mardröm. Men nu till saken: Samma morgon ringde Charlie till mig för att berätta om en jävligt läskig dröm som han hade haft. Den var identisk med min dröm, bara att det var jag som hade öppnat dörren och sagt "ska du inte titta efter här inne"? Jag berättade att jag drömt samma sak och båda blev ganska skrämda och tysta.
Sedan dess har vi endast talat en gång, och då förnekade han att han hade drömt dendär drömmen, att han hade kommit ihåg fel. Han svarar inte i telefon längre och ingen öppnat när jag knackar på hos honom. Att han lever är ju uppenbart och självklart, han har ju skrivit inlägg på sistone, men han väljer tydligen att inte berätta allt.
Så, här har ni förklaringen till varför jag inte skrivit mer, samt historien om vad som hände.
Charlie, ring mig!!!!
...
----
The boogey man
It started with my 3 year old son screaming in his room in the middle of the night. When I came in to check on him he was in hysterics, crying about how the Boogeyman had frightened him. I let him sleep with my wife and I for the night, thinking it was just a bad dream. The next evening he didn’t want to sleep in his room, but I convinced him that the Boogey Man was just a figment of his imagination. However, I found myself rushing to console him at 2 AM after being awoken by his screams once more.
On the third night I set up a camcorder in his room, in order to show him that there was no monster. That evening there was no screaming and no crying. I was refreshed when I woke up in the morning after having gotten my first good nights sleep in three days, although when I saw my son he seemed very fatigued. He didn’t even put up his usual fuss when we got him ready for preschool so when my wife took him to day care I decided to review the camera's tape in order to find out if he had slept. I’ll never forget what I saw.
At around 2AM while my son was asleep his closet door slowly creaked open and out of the shadows crept a pale, naked, veiny, woman with long white hair, so bony you could see her spine protruding from her back when she turned away from the camera. He tried to scream as she reached her unnaturally large hands towards him, but her palm easily enveloped his head, muffling his cries. She snatched him up with the ease that a person of her frame should not have had, then walked back into the closet only to return an hour later with what looked like a wriggling worm the size of a duffle bag that she then placed it in my son’s bed. Over the next 2 hours I watched it twist and writhe while it grew and mutated until it looked like my baby boy. I don't know what that thing is that left with my wife this morning, but I know it's not my son.
On the third night I set up a camcorder in his room, in order to show him that there was no monster. That evening there was no screaming and no crying. I was refreshed when I woke up in the morning after having gotten my first good nights sleep in three days, although when I saw my son he seemed very fatigued. He didn’t even put up his usual fuss when we got him ready for preschool so when my wife took him to day care I decided to review the camera's tape in order to find out if he had slept. I’ll never forget what I saw.
At around 2AM while my son was asleep his closet door slowly creaked open and out of the shadows crept a pale, naked, veiny, woman with long white hair, so bony you could see her spine protruding from her back when she turned away from the camera. He tried to scream as she reached her unnaturally large hands towards him, but her palm easily enveloped his head, muffling his cries. She snatched him up with the ease that a person of her frame should not have had, then walked back into the closet only to return an hour later with what looked like a wriggling worm the size of a duffle bag that she then placed it in my son’s bed. Over the next 2 hours I watched it twist and writhe while it grew and mutated until it looked like my baby boy. I don't know what that thing is that left with my wife this morning, but I know it's not my son.
En skrämmande upplevelse...
Tag_man:
Från början skulle kanske denna tråd placeras i Cannabis-forumet, men saker och ting förändrades och nu hör detta ämne nog hemma bäst i detta forum.
Jag och en vän var just med om en väldigt skrämmande upplevelse. Är fortfarande väldigt upprymd och måste bara få dela med mig om vad som hände ikväll, ungefär en timma sen i skrivande stund.
Jag ska ta det hela från början.
Jag om min vän hade bestämt träff ute på en åker där vi nyligen har planterat ut några små frön. Vi skulle titta till dem och se till att plantorna inte åts upp av sniglar eller liknande. Det var altså marijuanaplantor, och vi började fundera över var vi skulle hänga upp och torka växterna när de var skördade, ingen av oss vill hänga dom hemma hos våra föräldrar.
Förra året upptäkte vi en gammal övergiven stuga/torp ute i en skog någorlunda nära där vi befann oss, och vi tänkte att där skulle kanske vara en perfekt plats, om vi kom in.
Det finns ingen stig dit så vi fick gå en liten bit genom skogen och tillslut kom vi fram. Jag gick nästan rakt in i en gammal ståltrådsliknande gammalt staket eller liknande, och varnade min kompis som var med. Torpet är väldigt gamalt, gissningsvis från början av 1900-talet eller liknade. "Trädgården" är totalt igenvuxen och torpet i princip täkt av mossa. Nåja, vi närmade oss stugan snett bakifrån, det var lite smådunkelt och vi smög oss fram. Baksidan och kortsidan mot oss hade inga förster. Vi rundade huset och tittade in genom ett fönster, då stelnade båda till. Innanför fönstret på fönsterbrädet satt en katt. (Det var väldigt skrämmande då detta måste innebära att någon "bodde" eller vistades i torpet, det var också så mörkt i huset att man inte såg in, man såg bara katten innanför fönstert, och jag kan garantera att den/det som var där inne tittade ut på oss). Detta slog genom mitt huvud på en bråkdelssekund, och under den tiden så vände katten sitt huvud mot oss, (detta var det hemskaste) vi såg först bara ena ögat, sedan det andra, och det liknade inget öga. Det var en halvt genomskinlig, mörk böld.
Jag minns bara att jag sa "Fyfan vad läskigt" sen sprang jag för mitt liv, jag var helt skräckslagen. Min kompis kom efter. När jag springer så fastnar jag rakt i ståltråden som jag nämnde tidigare, efter att ha lyckats ta mig loss så sprang vi så fort vi kunde ut ur skogen och upp till en cykelväg.
Vid cykelvägen började vi upphetsat prata igenom var vi hade sett. Helt tydligt bodde någon eller något där ute i skogen i det bortglömda torpet, tillsammans med en hemsk, missbildad katt. Jag tror inte vem som helst gör det...
Under tiden som vi står och pratar så kommer en katt upp på cykelvägen. Det var inte samma katt, men den kom från precis samma håll som stugan. Tänk er en grå/brun väldigt gammal katt, med sliten och yvig päls, den haltade nästan fram. En riktigt häxkatt. Det första jag tänkte löjligt nog var att det var "häxan" som bodde i torpet som hade omvandlat sig till en katt och följt efter oss. Den haltade mot oss och började röra sig krig oss i cirklar och gjorde konstiga utfall mot oss. Den betedde sig allmänt kusligt. Efter ett tag så gick den ut i det höga gräset på sidan av cykelvägen och vi såg den inte mer, tillsammans. Vi stod nu i kanske 10 minuter och diskuterade ytterligare, nu även denna kusliga katt. Våra vägar skiljdes sedan och vi gick hemåt åt varsitt håll. Jag var lite illa till mods och kollade ständigt ut mot det höga gräset för att se om katten följde efter, men kom efter ett tag på mig själv och tyckte jag var fruktansvärt löjlig som var rädd för en katt. Jag samlade mig och fortsatte gå som vanligt.
Men efter bara kanske 10 meter kände jag en rysande känsla av att något följde mig, jag vände mig om och ser katten gåendes efter mig, bara några meter bakom mig. Den tittade på mig. Det blev för mycket och jag sprang för livet.....
Jag kan inte säga att detta var något övernaturligt, men det kändes som det. Jag vet inte vad jag upplevde ikväll eller hur jag ska tolka det.
Är fortfarande lite skakis över kvällens händelse...
Nån som har någon kommentar?
Från början skulle kanske denna tråd placeras i Cannabis-forumet, men saker och ting förändrades och nu hör detta ämne nog hemma bäst i detta forum.
Jag och en vän var just med om en väldigt skrämmande upplevelse. Är fortfarande väldigt upprymd och måste bara få dela med mig om vad som hände ikväll, ungefär en timma sen i skrivande stund.
Jag ska ta det hela från början.
Jag om min vän hade bestämt träff ute på en åker där vi nyligen har planterat ut några små frön. Vi skulle titta till dem och se till att plantorna inte åts upp av sniglar eller liknande. Det var altså marijuanaplantor, och vi började fundera över var vi skulle hänga upp och torka växterna när de var skördade, ingen av oss vill hänga dom hemma hos våra föräldrar.
Förra året upptäkte vi en gammal övergiven stuga/torp ute i en skog någorlunda nära där vi befann oss, och vi tänkte att där skulle kanske vara en perfekt plats, om vi kom in.
Det finns ingen stig dit så vi fick gå en liten bit genom skogen och tillslut kom vi fram. Jag gick nästan rakt in i en gammal ståltrådsliknande gammalt staket eller liknande, och varnade min kompis som var med. Torpet är väldigt gamalt, gissningsvis från början av 1900-talet eller liknade. "Trädgården" är totalt igenvuxen och torpet i princip täkt av mossa. Nåja, vi närmade oss stugan snett bakifrån, det var lite smådunkelt och vi smög oss fram. Baksidan och kortsidan mot oss hade inga förster. Vi rundade huset och tittade in genom ett fönster, då stelnade båda till. Innanför fönstret på fönsterbrädet satt en katt. (Det var väldigt skrämmande då detta måste innebära att någon "bodde" eller vistades i torpet, det var också så mörkt i huset att man inte såg in, man såg bara katten innanför fönstert, och jag kan garantera att den/det som var där inne tittade ut på oss). Detta slog genom mitt huvud på en bråkdelssekund, och under den tiden så vände katten sitt huvud mot oss, (detta var det hemskaste) vi såg först bara ena ögat, sedan det andra, och det liknade inget öga. Det var en halvt genomskinlig, mörk böld.
Jag minns bara att jag sa "Fyfan vad läskigt" sen sprang jag för mitt liv, jag var helt skräckslagen. Min kompis kom efter. När jag springer så fastnar jag rakt i ståltråden som jag nämnde tidigare, efter att ha lyckats ta mig loss så sprang vi så fort vi kunde ut ur skogen och upp till en cykelväg.
Vid cykelvägen började vi upphetsat prata igenom var vi hade sett. Helt tydligt bodde någon eller något där ute i skogen i det bortglömda torpet, tillsammans med en hemsk, missbildad katt. Jag tror inte vem som helst gör det...
Under tiden som vi står och pratar så kommer en katt upp på cykelvägen. Det var inte samma katt, men den kom från precis samma håll som stugan. Tänk er en grå/brun väldigt gammal katt, med sliten och yvig päls, den haltade nästan fram. En riktigt häxkatt. Det första jag tänkte löjligt nog var att det var "häxan" som bodde i torpet som hade omvandlat sig till en katt och följt efter oss. Den haltade mot oss och började röra sig krig oss i cirklar och gjorde konstiga utfall mot oss. Den betedde sig allmänt kusligt. Efter ett tag så gick den ut i det höga gräset på sidan av cykelvägen och vi såg den inte mer, tillsammans. Vi stod nu i kanske 10 minuter och diskuterade ytterligare, nu även denna kusliga katt. Våra vägar skiljdes sedan och vi gick hemåt åt varsitt håll. Jag var lite illa till mods och kollade ständigt ut mot det höga gräset för att se om katten följde efter, men kom efter ett tag på mig själv och tyckte jag var fruktansvärt löjlig som var rädd för en katt. Jag samlade mig och fortsatte gå som vanligt.
Men efter bara kanske 10 meter kände jag en rysande känsla av att något följde mig, jag vände mig om och ser katten gåendes efter mig, bara några meter bakom mig. Den tittade på mig. Det blev för mycket och jag sprang för livet.....
Jag kan inte säga att detta var något övernaturligt, men det kändes som det. Jag vet inte vad jag upplevde ikväll eller hur jag ska tolka det.
Är fortfarande lite skakis över kvällens händelse...
Nån som har någon kommentar?
...
Efter önskemål om en uppföljning av tråden har jag nu valt att träda fram igen, de senaste månadernas händelser har fått mig att vilja glömma upptäkten av torpet. Jag tänkte att det skulle falla i glömska.
Beskrivningen som Charlie Chicken ger av torpets position stämmer är bra, dock har har inte sanningen, åt minstone inte allt som vi har fått uppleva sedan vi var vid torpet tillsammans. Vi har förlorat kontakten sedan tre månader tillbaka.
I alla fall, jag ska försöka redogöra för min historia, och jag ska försöka tala med Charlie Chicken för att få honom att erkänna vad som hände
Allting har har säkerligen en naturlig förklaring och jag tror att allt bara var slumpmässigt, men det är fortfarande skrämmande och jag vet inte hur jag ska gå vidare och tolka dessa fenomen/händelser.
Det dröjde ett par/tre veckor innan vi vågade oss tillbaka till torpet. Vi försökte begatellisera det hela och inbillade oss själva att det inte fanns nått att skrämmas för, vilket det faktiskt inte fanns heller. Vi hade ju inte stött på någonting "farligt".
Så vi gick genom skogen längs den gamla stigen och började till slut se torpet. Vi gick fram och öppnade den gamla sönderfallna grinden och gick fram till stugan. Jag gick genast fram till fönstret där jag hade sett katten med det missbildade ögat. Jag tittade försiktigt in och såg till min lättnad ingen katt, och inget annat. Det blev som något slags antiklimax och all upprymdhet och nervositet försvann.
Just då hör jag Charlie säga mitt namn för att få till sig min uppmärksamhet, jag vänder mig om och tittar frågande på honom. Han säger ingenting, utan pekar bara förstummat med fingret mot husknuten.
Där bakom står står den svartvita katten med missbildningen och iaktar oss, altså bara 2-3 meter ifrån mig. Jag rycker till och får verkligen kalla kårar genom hela kroppen, och jag liksom stelnar till för några sekunder.
Under samma tid hinner katten försvinna in bakom huset och utan att säga något eller titta på varandra går vi efter. När vi är bakom huset ser vi katten smita in genom dörren till vedboden som står på glänt. Jag smyger sakta fram några meter och rycker till när dörren plötsligt öppnas och en gumma kommer ut. Jag fick en konstig känsla, jag var inte rädd, men jag fick obehagliga vibbar och ville bort. Fick inte ur mig ett ord och visste inte om jag skulle springa eller stå kvar.
Jag var kanske 8 meter infrån vedboden där hon stod.
- Är ni här nu igen? sa hon.
Jag skärpte mig och sa någonting i stil med att vi faktiskt hade varit här tidigare och då sett en inlåst katt med en skada i ögat och att vi bara var lite nyfikna, eller nått. Hon sa då något i stil med "ja, visst är han fin....", och gick tillbaka in i vedboden.
Vi sa att vi inte skulle störa mer och började gå iväg mot den gamla grinden, då kom hon ut och började gå efter oss, och sa: "ska ni inte titta efter där inne"? Det lät lite som en uppmaning och hon verkade syfta på stugan. Det "uppmanande" sättet hon sa det på gjorde mig illa till mods och jag fick bara ur mig ett futtigt "hej då" och vi gick genom grinden. Hon fortsatte följa oss, men stannade vid grinden, som att hon inte fick gå längre än så, därifrån sa hon högt "när kommer ni tillbaka?" och när vi hade kommit utom synhåll så sprang vi ut ur skogen.
Vi gick sedan hem till mig och på vägen dit pratade vi upprymt om hur skrämmande det var och hur skumt hon hade uppträtt.
Det gick några dagar utan att vi sågs eller pratade med varandra. Och en natt drömde jag en jävligt skrämmande dröm.
Jag drömde att jag ensam hade gått till torpet och tittade in genom fönstret. I fönstret satt katten med missbildningen, precis som när jag såg den för första gången i verkligheten, den vred huvudet mot mig precis som då. Men katten hoppade ner och gick mot samma håll som dörren i farstun. Plötsligt öppnades dörren och Charlie kom ut! Han tittade på mig och sa "ska du inte titta efter här inne"? Jag minns detta som väldigt obehagligt och jag minns inte vad som hände sen, men jag vaknade inte upp direkt i samband med detta.
Detta kan ju ses helt normalt, det kan väll tolkas som en vanlig mardröm. Men nu till saken: Samma morgon ringde Charlie till mig för att berätta om en jävligt läskig dröm som han hade haft. Den var identisk med min dröm, bara att det var jag som hade öppnat dörren och sagt "ska du inte titta efter här inne"? Jag berättade att jag drömt samma sak och båda blev ganska skrämda och tysta.
Sedan dess har vi endast talat en gång, och då förnekade han att han hade drömt dendär drömmen, att han hade kommit ihåg fel. Han svarar inte i telefon längre och ingen öppnat när jag knackar på hos honom. Att han lever är ju uppenbart och självklart, han har ju skrivit inlägg på sistone, men han väljer tydligen att inte berätta allt.
Så, här har ni förklaringen till varför jag inte skrivit mer, samt historien om vad som hände.
Charlie, ring mig!!!!
...
Ok gott folk, har precis kommit hem från kvällens expedition. Fick igång kameran och fick en del bilder.
Jag fick tag i Charlie och jag lyckades övertala honom att följa med mig.
Först smög vi oss upp i skogen och letade oss framåt den gamla grinden. Vi gick in och smög oss försiktigt framåt, tog under tiden lite bilder. Vi började sedan med att smyga bakom torpet där det inte fanns några fönster. När vi gick förbi de andra på avstånd kunde vi inte se in, gardiner var till stor del fördragna och det var mörkt inne.
Vi tog lite bilder på uthuset, en gamal pump, nån slags liten jordkällare eller liknande. Sedan gick vi runt knuten till fönstret där katten suttit förut. Vi tar lite bilder runt omkring innan vi tittade in. Vi tog sedan mod till oss och gick fram nära till fönstret och tittade in. Det var mörkt och till slut hoppade jag till lite, innifrån stugan lyste ett doft rött sken, jag kunde inte se vad som lyste eller vad det lyste på, men det var en ganska liten yta. Jag blev illa till mods och fick vidriga känslor av att någon med all säkerhet hade tittat ut på mig när jag tittade in. Det var verkligen något slags aktivitet där som jag inte kunde förklara var det var.
Vi gick bort bakom huset med snabba steg, vi ville inte springa och göra oväsen. Vi ställde oss ett 30tal meter bort och visste inte vad vi skulle göra. Vi bestämmde oss att vi måste få en bild av detta och smög så tyst vi kunde tillbaka. Nu var vi ganska skrajja. Vi ställde oss framför fönstret och tod snabbt och darrigt två bilder in på det röda skenet och stack sedan därifrån.
Bilden är suddig men man kan se ett rött sken som lyser mot någonting, vid sidan står en gamal Colaflaska (!). Vi förstår inte vad det är.
Försöker ladda upp lite bilder. Vi vågade dock inte använda blixt, det är därför det är lite suddigt.
http://i38.tinypic.com/2ivy79w.jpg
http://i33.tinypic.com/2ujqdfd.jpg
http://i38.tinypic.com/2qlefqu.jpg
http://i33.tinypic.com/spbx3p.jpg
http://i35.tinypic.com/2py3hxt.jpg
http://i34.tinypic.com/2afen21.jpg
http://i33.tinypic.com/2vmzpzn.jpg
http://i34.tinypic.com/2eojuqw.jpg
http://i34.tinypic.com/1182f7l.jpg
Riktigt kusligt i alla fall
Läs mer: https://www.flashback.org/t697056
Jag fick tag i Charlie och jag lyckades övertala honom att följa med mig.
Först smög vi oss upp i skogen och letade oss framåt den gamla grinden. Vi gick in och smög oss försiktigt framåt, tog under tiden lite bilder. Vi började sedan med att smyga bakom torpet där det inte fanns några fönster. När vi gick förbi de andra på avstånd kunde vi inte se in, gardiner var till stor del fördragna och det var mörkt inne.
Vi tog lite bilder på uthuset, en gamal pump, nån slags liten jordkällare eller liknande. Sedan gick vi runt knuten till fönstret där katten suttit förut. Vi tar lite bilder runt omkring innan vi tittade in. Vi tog sedan mod till oss och gick fram nära till fönstret och tittade in. Det var mörkt och till slut hoppade jag till lite, innifrån stugan lyste ett doft rött sken, jag kunde inte se vad som lyste eller vad det lyste på, men det var en ganska liten yta. Jag blev illa till mods och fick vidriga känslor av att någon med all säkerhet hade tittat ut på mig när jag tittade in. Det var verkligen något slags aktivitet där som jag inte kunde förklara var det var.
Vi gick bort bakom huset med snabba steg, vi ville inte springa och göra oväsen. Vi ställde oss ett 30tal meter bort och visste inte vad vi skulle göra. Vi bestämmde oss att vi måste få en bild av detta och smög så tyst vi kunde tillbaka. Nu var vi ganska skrajja. Vi ställde oss framför fönstret och tod snabbt och darrigt två bilder in på det röda skenet och stack sedan därifrån.
Bilden är suddig men man kan se ett rött sken som lyser mot någonting, vid sidan står en gamal Colaflaska (!). Vi förstår inte vad det är.
Försöker ladda upp lite bilder. Vi vågade dock inte använda blixt, det är därför det är lite suddigt.
http://i38.tinypic.com/2ivy79w.jpg
http://i33.tinypic.com/2ujqdfd.jpg
http://i38.tinypic.com/2qlefqu.jpg
http://i33.tinypic.com/spbx3p.jpg
http://i35.tinypic.com/2py3hxt.jpg
http://i34.tinypic.com/2afen21.jpg
http://i33.tinypic.com/2vmzpzn.jpg
http://i34.tinypic.com/2eojuqw.jpg
http://i34.tinypic.com/1182f7l.jpg
Riktigt kusligt i alla fall
Läs mer: https://www.flashback.org/t697056